Techworld har nyligen rapporterat om hur tusentals Facebook-användare låtit sig luras av falska presentkort för affärskedjan IKEA. Att denna typ av nätbedrägeri, även kallat nätfiske, fortfarande skördar många offer tyder på att det fortfarande finns ett behov av utbildning när det gäller näthandel. Det menar Roberta Mladenovic, chef på Verisign Sverige, som också varnar för att stulna användaruppgifter kan missbrukas på flera olika sätt, till exempel genom att uppgifterna säljs vidare eller att de utnyttjas för åtkomst till ytterligare nätresurser.

Att denna typ av cyberkriminalitet fortfarande är framgångsrik är dock inte något nytt. Hur man däremot skyddar sig är inte är lika uppenbart. Den delen förtjänar att lyftas fram mer, säger Mladenovic i ett mejlsvar till Techworld.

– Denna attack visar återigen att cyberkriminella med framgång fortsätter att lura internetanvändare på deras uppgifter. Däremot tas det sällan upp hur det går att skydda sig eller avhjälpa situationen, säger Mladenovic.

Verisign, som specialiserat sig på att utveckla tjänster för säker internetinfrastruktur, har för ändamålet utarbetat fem tips som ska hjälpa både företag och konsumenter att förkomma nätfiskare:

  1. Https:// Bokstaven ”s” i https:// betyder att sidan är krypterad, och att informationen som du lämnar är skyddad. Även om några nätfiskesajter har säkrade webbadresser, saknas det hos flertalet av dem.
  2. Hänglåsikonen: många cyberkriminella har placerat ikonen i innehållsdelen av den falska sidan, men på en äkta sajt ska hänglåset synas i webbläsarens faktiska gränssnitt och vara klickbar.
  3. Förtroendemärken: enkla visuella ledtrådar som till exempel. välkända logotyper kan visa att en hemsida är äkta.
  4. Kontrollera webbadressen: bli misstänksam om en webbplats med en okänd domän har en webbadress som innehåller den senare delen av en välkänd webbadress.
  5. Grönt adressfält: att webbläsarens adressfält är grönt betyder att webbplatsen har undergått omfattande identitetsautentisering och att du kan vara säker på att den är äkta.
Utöver ovanstående tips, har leverantören också konstruerat en sajt kallad Phish-no-phish, där ett test i tio steg i praktiken visar hur falska webbsidor kan vara utformade.


Vilken sajt är legitim? Testet lär ut knepen. Bildkälla: Verisign

I en del fall är det mycket små detaljer som avslöjar att en sajt är falsk. Den typ av stavfel och slarviga formuleringar som ofta visar sajtens sanna natur är något de cyberkriminella så sakteliga börjat lära sig att undvika.

Sajten Phish-no-phish finns här för den som är nyfiken.